Idag va jag på mvc för en vecka 25 kontroll. Hade egentligen tid förre onsdagen men missade den så fick komma idag istället. Det gick superbra, älskar min bm hon är ur gullig och skit snäll!

Fick höra hjärtslag och så mätte vi sf-måttet. 24 cm fick hon det till och hjärtljuden låg på 143-145, så det är bra! Bokade även tre nya tider, ända fram till början av januari. Fan inte lång tid kvar nu, 3 månader. Är förresten 2 siffrigt sen i måndags, i söndags var det exakt 100 dagar kvar tills vi ska få träffa våran bebis. +/- två veckor ungefär, eller kan ju komma tidigare än så också.

Nu har jag precis kommit hem från pappas garage. Var där med och hjälpte Andreas att göra fint lacken på hans bil. Köpte med mig lite vindruvor, nötter och riesen till pluggandet. Har skjutit fram företagsekonomin jätte länge nu så dags att sätta fart. Få nog vara uppe ett tag.

Btw så är väggen nedriven på övervåningen nu, tog sin tid haha. Pappa är alltid otroligt upptagen och har inte haft så mycket tid över till att komma och riva ner den, men i lördags så åkte den ner. Känns jätte skönt, är stort och luftigt nu. I veckan ska pappa köpa nytt golv som han ska lägga in och sen ska vi även måla väggarna och tapetsera och lite sånt där. Kommer bli en helt ny övervåning till våran nya lilla familj :)

Idag går jag in i vecka 26. Gud vad fort tiden går. Känns som vi precis var på ultraljudet i vecka 17,18 liksom :)

Vecka 26

Kroppen: Det är vanligt att man får häftig kramp i till exempel vaderna när man är gravid, ofta när man sover. Undvik att sträcka på tårna. Om man trots allt känner en begynnande kramp kan man motverka det genom att vinkla foten uppåt eller trycka den mot fotändan av sänggaveln. Det är inte ovanligt att du får ryggproblem och måste vila mer. Be din partner om massage, avlasta genom att ligga på golvet med underbenen på en stol.

Barnet: Nu är barnets hud lite tjockare och inte lika genomskinlig längre, skelettet hårdnar alltmer och lungorna utvecklas. Barnet kan nu öppna och stänga sina ögon. Huden är ganska röd och skrynklig men skyddas av vernix-lagret.

dålig bild men det jag orkade ta nu med datorn :)

Vecka 25

Kroppen: Placeringen av livmodern är vid denna tidpunkt ungefär 2-3 fingerbredder ovanför naveln. Barnmorskan mäter magens mått på ett speciellt sätt som kallas symfys-fundus mått. Man mäter det från blygdbenets topp upp till livmoderns övre del. Siffran skrivs upp och bildar sedan en alldeles egen tillväxtkurva. Vid den här tidpunkten är det vanligt att man får höra barnets hjärtljud på barnmorskemottagningen för första gången, genom en apparat som gör att ljudet hörs i hela rummet. Barnets puls ligger omkring 150 och hjärtljudet låter som en galopperande häst. Man mäter även sitthöjden på barnet, genom att mäta avståndet och blygbenet och övre delen av livmodern.
Om du oroar dig inför förlossningen är det dags att börja fundera över hur du kan förbereda dig och vilken hjälp du vill ha. Som partner till en gravid kvinna börjar graviditeten också bli mer påtaglig. Vissa kan känna av liknande symtom som kvinnan har haft, till exempel illamående och viktuppgång.
Blivande föräldrar kan börja fundera över om man vill gå någon föräldrakurs och eventuellt anmäla sig till det
Om du har extra tungt arbete kan du ha rätt till gravidpennning (tidgare havandeskapspenning) från 60 dagar innan beräknad förlossning. Vill du kunna planera i god tid kan du skicka in din ansökan om gravidpenning redan nu till försäkringskassan.

Barnet: De flesta av barnets organ är färdigutvecklade vid denna tidpunkt och barnet kan nu överleva om det skulle födas. För tidigt födda barn har emellertid svårt att hålla värmen och lungorna är långt ifrån färdigutvecklade. Könsorganen för både pojkar och flickor är färdigutvecklade och barnet kan knyta sina händer och få tag på sina fötter.

Boktips inför förlossningen
”Att föda” och ”Att möta förlossningssmärtan” av Gudrun Abascal
”Förlossningsrädsla” av Berit Sjögren
”Rädd att föda: din väg till att våga” av Leni Söderberg och Nicole Silverstolpe
”Innan du föder: en inspirerande guide till den nya psykoprofylaxtekniken” av Anna Wilsby

Jag kommer ihåg när jag låg på stolen/sängen, vad man nu ska kalla det? inne i rummet på Ultra och Gyn på odenplan. Jag hade dom närmsta dagarna varit jätte fundersam på om jag verkligen var gravid? Var det verkligen så att det låg en liten bebis i magen. Kändes så overkligt just då och jag kunde inte låta bli att oroa mig över att ingenting skulle synas på ultraljudet, att där inne var tomt.

Men så låg jag där, barnmorskan la på lite "gegga" och tog apparaten på magen. Man såg bebis direkt, verkligen direkt! Inte en tvekan liksom. Vilken känsla, såg hur lilla bebisen rörde på sig och kunde inte förstå och det faktiskt var från MIN mage. Våran lilla bebis. Det var första gången vi fick se henne. Det var då vi verkligen förstod att det faktiskt är en bebis. Hur nervös jag var när hon skulle kolla könet, hur jag förväntade mig en pojke. Men hur otroligt lycklig jag vart då hon sa flicka. Jag önskade mig en flicka, hade ju inte spelat någon roll, men jag tror nog att dom flesta har något som dom liksom hoppas på. När vi var klara så gick jag och Andreas därifrån, jätte lyckliga!

Förra veckan var jag och Andreas iväg och köpte lilltjejens första kläder. Köpte en jättesöt overall och en liten body. Har ju ingen aning om hur stor hon kommer vara när hon föds, men tänkte att hon skulle ha overallen på sig när vi åker från BB. Köpte i storlek 56 och den måste ju tvättas först så då kanske den krymper, vill ju inte att den ska vara för liten. Jag hoppas hon är liten när hon ska födas, snälla snälla snälla haha...

Jag hittar inte overallen på Kappahls hemsida, konstigt! Men den är i sånt här skit mjukt och lent material med öron på luvan, och sen är den vit. Det är skit mysig verkligen!

Idag tänkte vi dra till Stinsen och kolla lite kläder. Tycker det är skit kul att kolla på, finns så otroligt mycket söta och fina saker!

Det är verkligen sjukt hur mycket en jobbig liten hund kan betyda för en. Min lilla Diesel, han är verkligen som våran lilla bebis haha. Hur man verkligen kan ÄLSKA en hund så mycket.

Det gör verkligen ont att tänka på att om ett halvår kanske vi inte kan ha honom kvar? Mitt lilla hjärta, hur otroligt ledsen jag skulle bli om vi var tvungna att lämna dig till en annan familj. Men det är ju inte säkert, jag tror det kommer gå bra med lilla bebben och Diesel. Han är så otroligt folkkär och en otroligt smart hund, jag tror han kommer klara det galant men en liten bebis. Men det gör ont att inte veta, att inte veta säkert om man kan ha kvar sin solstråle. Finns inte en gång han inte lyckas få mig på bra humör om man är nere. Hur roligt man kan ha med en hund? En hund som inte kan prata eller nått, men som ändå alltid får en skratta!

Vi kommer göra allt vi  kan och lite till för att det här ska gå bra! Det här är i stort sett min största rädsla, att det inte ska gå med bebben och Diesel. Men jag hoppas!

Vet att bilderna är totalkassa, tog dom med webcameran som inte har bästa kvalitén direkt!